Familjen Februari

Nu är livet ganska härligt faktiskt. Bara J som saknas..
Jobbet är faktiskt kul numera, börjar inse att jag faktiskt är sjuksyrra!! Helt sjukt.
Igår var det en patient som skulle åka hem efter ca 2 veckor på avdelningen, en patient som jag hade haft hand om största delen av vårdtiden. Och det var sååå kul att se att framstegen var dag. Iaf när jag gick in och skulle säga hejdå fick jag en bamsekram och ett jättetack. Då kändes det riktigt bra, kanske blir en kanonsyrra en vacker dag. Tror att det är dessa möten som får en att tycka att det är kul. För det är ju faktiskt inte för pengarna som man går upp kl 05 och masar sig till jobbet. Låter klyschigt, men nog måste det vara så. Kanske har valt rätt ändå :)

O idag var jag hemma hos min kära syster och hälsade på. Alla 3 prinsessor var hemma! Love them. De är bara sååååå underbara. Satt och pysslade lite och bara njöt. De var ganska lugna idag oxå, ibland kan man tro att man kommer bli hörselskadad.. Mellantjejen har en jäkla pipa ;)

Undra vad de kommer pyssla med när de är lika gammal som jag.. M tror jag kommer att bli läkare eller nåt. Svårt att säga. Samtidigt tror jag att hon kanske kommer att bli artist av nåt slag, ungen är faktiskt grym på att sjunga.. Tonsäker liten tös. Hon har ett grymt öga för detaljer. Varje gång jag tittar förbi möts jag av: "varför har du alltid de där örhängena?" Att hon ens lägger märke till de.. Eller så kan hon säga: kommer du ihåg när du hade den där tröjan med prickar? (kom inte ens ihåg att jag ägde någon sån ;) Hon kanske blir designer eller nåt!

Lilla V är svårare.. Nån mer bestämd får man leta efter. Henne sätter man sig inte emot i första taget. Skulle jag satsa pengar på vad hon blir skulle jag nog satsa på nåt jobb där man måste ta beslut.. Sjuksköterska kanske ;) Eller stadsminister... På julafton fick hon morfar att ligga på golvet och leka doktor. Det var det roligaste jag sett sen Sundsvall brann..Han hade inte en chans att komma upp, gullunge!!

Osså har vi lilla H. Hon är svårgissad... Hon är ju bara 7 månader, har inte fått nått riktigt grepp om henne ännu.. Tror att hon blir nån blandning av M & V kanske. Hon är riktigt snäll och lugn iof, men svårplacerad när det gäller jobb. Henne får jag nog återkomma till..

Det var det om det...

O igår träffade jag äntligen min kompis som jag lärde känna i ettan. Shit det är ju för tusan 20 år sen vi träffades för första gången. Vi käkade i Sigtuna på nåt hak där de har världens godaste sallader!! Ojojoj vad gott det var. Man får plocka ihop själv.. Nåväl, vi kom in på gymnasietiden och studenten. Pratade om att det snart är 10 år sen vi gick ut lite halvlulliga för att ta emot blommor från tjocka släkten. O då kom vi ju såklart i på återträff!! Hur går man egentligen till väga när man ska få tag på alla som man gick med? Någon som har varit med om detta? Vill gärna ha lite tips.. Ja, så var det B, hon är en sån där tjej som man mår såå bra av att träffa. Positivare kvinna finns nog inte. Och då menare jag inte så där mesigt positiv som vissa kan vara, såna som tycker att allt är så bra inget att klaga på. Nä, jag menar en sån som ser möjligheterna och som vill leva sitt liv som hon vill och inte som man tror att alla andra vill att man ska leva. Hon försöker nå sina mål! You go girl! Jag är nog ditt största fan!

Thats it, ha det gött så länge, nu ska jag kila iväg och träna step på världens dyraste gym. Surt att det inte finns något annat att välja på här i denna lilla håla 4 mil norr om vår vackra huvudstad...