Familjen Februari

Trodde aldrig att natten skulle ta slut, trodde aldrig att jag skulle få cykla hem...
Har jobbat konstant från kl. 21 till 07, nej föresten vi satt ju faktiskt 10 min.
Försökte hinna få i oss någon form av energi.
3 personal på 26 patienter, om någon patient blir dålig (som inatt) blir det tufft..
Vi hade iof 2 dåliga patienter, fram och tillbaka till IVA, ut med ena patienten i behandlingsrummet,
så vi hade mer koll, fram och tillbaka till postop för mer övervak.. O precis när morgonarbetet
ska tas an är det dax att hämta patienten på postop (avdelningsklar).
Riktig dålig timing!!!
Det var med andra ord den vidrigaste natten jag varit med om.
Det var min 3:e natt någonsin i mitt yrkesliv. Ångrar mej att jag gick med på att jobba natt...
Varför tackar man ja till saker på direkten? Jag borde sagt att jag ville fundera på det.
NEJ, men jag säger ja direkt! Hur korkad kan man bli??

Sov ungefär 5h när jag kom hem och i går sov jag typ 1h.
Jag kommer se ut som 40 innan jag ens fyllt 29...
Hoppas innerligt att jag får sova mer imorgon..
Sen har jag iof 1 vecka ledigt, så då får jag väl ta igen det jag missat..

Tycker lite synd om bebben oxå. Stackare, han fattar väl inte vad som händer..
Dygnet är helt omvänt, men jag tror ändå att han inte mår så dåligt av detta, vad tror ni???
Så länge jag mår bra mår väl han bra? Kan han må dåligt av för lite sömn?
Han sover väl ändå? I skrivandets stund kan jag informera om att han ICKE sover..
Sparkar, voltar gör priuetter eller nåt, satan i gatan! Känns som en alien där inne:)

Nåväl, 2 nätter kvar. Inte så jättesugen på att jobba igen efter en natt som denna..
Men det kan ju inte vara värre än i natt inbillar jag mej:)
Puss på er